Psaltaren 6

¹HERRE, straffa mig icke i din vrede, och tukta mig icke i din förtörnelse.

²(6:3) Var mig nådig, HERRE, ty jag försmäktar; hela mig, HERRE, ty ända in i mitt innersta är jag förskräckt.

³(6:4) Ja, min själ är storligen förskräckt; ack HERRE, huru länge?

⁴(6:5) Vänd åter, HERRE, rädda min själ, fräls mig för din nåds skull.

⁵(6:6) Ty i döden tänker man icke på dig; vem tackar dig i dödsriket?

⁶(6:7) Jag är så trött av suckande; var natt fuktar jag min säng och väter mitt läger med mina tårar.

⁷(6:8) Av sorg är mitt öga förmörkat; det har åldrats för alla mina ovänners skull.

⁸(6:9) Viken bort ifrån mig, alla I ogärningsmän; ty HERREN har hört min högljudda gråt.

⁹(6:10) HERREN har hört min åkallan, min bön upptager HERREN.

¹⁰(6:11) Alla mina fiender skola komma på skam och storligen förskräckas; de skola vika tillbaka och komma på skam med hast.