Psaltaren 75

¹Vi tacka dig, o Gud, vi tacka dig. Ditt namn är oss nära; man förtäljer dina under.

²(75:3) "Om jag än bidar min tid, så dömer jag dock rätt.

³(75:4) Om än jorden är i upplösning med alla som bo därpå, så håller dock jag dess pelare stadiga." Sela.

⁴(75:5) Jag säger till de övermodiga: "Varen icke övermodiga", och till de ogudaktiga: "Upphöjen ej hornet."

⁵(75:6) Ja, upphöjen icke så högt edert horn, talen ej så hårdnackat vad fräckt är.

⁶(75:7) Ty icke från öster eller väster, ej heller från bergsöknen kommer hjälpen;

⁷(75:8) nej, Gud är den som dömer; den ene ödmjukar han, den andre upphöjer han.

⁸(75:9) Ty en kalk är i HERRENS hand, den skummar av vin och är full av tillblandad dryck, och han skänker i därav; sannerligen, alla ogudaktiga på jorden måste dricka dess drägg i botten.

⁹(75:10) Men jag skall förkunna det evinnerligen, jag skall lovsjunga Jakobs Gud.

¹⁰(75:11) Och de ogudaktigas alla horn skall jag få hugga av; men den rättfärdiges horn skola varda upphöjda.